Vallningar är plötsliga vågor av värme som sprider sig över bröst, hals och ansikte, ofta med svettningar och rodnad. De är det vanligaste symtomet i klimakteriet och beror på att östrogenet sjunker, vilket gör hjärnans temperaturreglering mer känslig. Omkring 70 till 80 procent av alla kvinnor får vallningar i någon grad. För en del är de milda, för andra stör de sömnen, arbetet och livskvaliteten.
Det goda beskedet är att besvären går att lindra. Svalare vanor, färre triggers och regelbunden styrketräning hjälper många, och den som har svåra vallningar kan få hormonbehandling eller hormonfria läkemedel.
Vad är vallningar och vad känner du i kroppen?
En vallning kommer oftast utan förvarning. Du kan stå i kön på affären eller sitta i ett möte när värmen plötsligt stiger från bröstet och upp mot hals och ansikte. Typiska tecken är:
- en plötslig värmekänsla i överkroppen
- rodnad och varm, fuktig hud
- svettningar, ibland kraftiga
- hjärtklappning eller ett lätt obehag strax innan
- frossa efteråt när kroppen har kylt ner sig
Den kalla fasen efteråt kallas ibland kylvallning eller frysvallning. Vallningarna brukar kallas värmevallningar i vardagligt tal, och i vården används begreppet vasomotoriska symtom för både vallningar och svettningar.
Varför får man värmevallningar och vallningar i klimakteriet?
Orsaken är hormonella förändringar. När äggstockarnas funktion avtar sjunker nivåerna av östrogen, och efter menopaus stabiliseras de på en lägre nivå. Det påverkar hypotalamus, området i hjärnan som fungerar som kroppens termostat.
Normalt finns ett temperaturintervall där kroppen varken behöver kyla ner eller värma upp sig. Med mindre östrogen blir intervallet snävare. En liten höjning av kroppstemperaturen räcker då för att hjärnans temperaturreglering ska slå larm: blodkärlen i huden vidgas, mer blod leds ut mot hudytan och du börjar svettas för att göra dig av med värme.
Vallningarna börjar ofta kring 45 års ålder, men de kan komma några år tidigare eller senare. Många märker dem redan i förklimakteriet, även kallat perimenopausen, när mensen fortfarande finns kvar men blir oregelbunden. Själva menopaus, den sista menstruationen, inträffar i genomsnitt vid 51 till 52 års ålder och räknas först i efterhand när det gått 12 månader utan mens.
Hur länge håller värmevallningar i klimakteriet i sig?
En enskild vallning varar från några sekunder upp till ett par minuter. Hur länge besvären pågår totalt varierar från person till person. Vanligt är två till fem år, och vallningarna är som värst runt den sista mensen. En del kvinnor har dem kvar i många år efter menopausen, men oftast blir de mildare med tiden.
Hur länge och hur kraftigt du får vallningar påverkas bland annat av hormonförändringarnas takt, livsstil och stressnivå. Kvinnor som behandlas för hormonkänslig bröstcancer kan få mycket snabba och kraftiga vallningar, eftersom behandlingen gör att kroppen hastigt slutar producera östrogen.
Nattliga svettningar: varför är det så vanligt att vakna svettig?
Nattliga svettningar är samma sak som vallningar, fast under sömnen. På natten blir temperaturregleringen extra känslig, och många vaknar genomsvettiga och behöver byta lakan. Andra vaknar bara till kort men sover sämre utan att förstå varför.
Upprepade uppvaknanden försämrar sömnen och kan ge trötthet, nedstämdhet och sämre koncentration under dagen. Mycket av det som kallas hjärndimma i klimakteriet hänger ihop med just dålig sömn, och dålig sömn gör även ledvärk i klimakteriet värre. Ett svalt sovrum, tunt täcke i lager och ett glas kallt vatten vid sängen gör det lättare att somna om.
Vad hjälper mot vallningar? Egen hjälp och behandling
Det som hjälper skiljer sig mellan olika kvinnor, så det lönar sig att prova sig fram. Börja med vanorna och gå vidare till behandling om besvären fortfarande stör.
| Åtgärd | Så hjälper den |
|---|---|
| Svala vanor | Kläder i lager, svalt sovrum och ett fönster att öppna gör det lättare att hantera en vallning. |
| Undvik triggers | Alkohol, koffein, stark mat och socker kan förvärra vallningarna hos många. |
| Styrketräning | Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt styrketräning, har visat god effekt på vallningar och förbättrar sömnen. |
| Minska stress | Stress gör vallningarna starkare. Promenader, avslappning och god återhämtning hjälper. |
| Hormonbehandling | Menopausal hormonbehandling (MHT) är den mest effektiva behandlingen mot vallningar och svettningar. |
| Hormonfria läkemedel | För den som inte kan eller vill ta hormoner, till exempel efter bröstcancer. |
Vid hormonbehandling ges östrogen oftast genom huden som plåster eller gel, men för kvinnor utan särskilda risker kan det också ges som tablett. Har du livmoder kombineras östrogenet med ett gestagen eller progesteron för att skydda livmoderns slemhinnor. Behandlingen fungerar bäst om den startas tidigt, helst före 60 års ålder eller inom tio år efter menopausen. Har du haft blodpropp, stroke eller bröstcancer kan läkare i stället föreslå hormonfria läkemedel, till exempel låga doser av vissa antidepressiva som visat effekt mot vallningar.
En del upplever att akupunktur, yoga eller mindfulness lindrar besvären. Forskningen är tunnare där, men metoderna är ofarliga att testa. Var däremot försiktig med naturläkemedel: de kan ha effekt, men biverkningar och långsiktiga risker är mindre kända än för hormonbehandling.
Kan vallningar bero på sjukdom eller andra symtom? Behövs blodprov?
Vallningar hos en kvinna mellan 45 och 55 år beror nästan alltid på klimakteriet, särskilt om du samtidigt har andra symtom som oregelbunden mens, torra slemhinnor och sömnproblem. Men vallningar och nattliga svettningar kan ha andra orsaker, och de förekommer även hos män. Exempel är infektioner, ämnesomsättningsrubbningar, vissa läkemedel och i sällsynta fall allvarligare sjukdom.
Normalt behövs inget blodprov för att konstatera klimakteriet. Hormonnivåerna svänger kraftigt i perimenopausen, så ett enskilt prov säger sällan särskilt mycket. Har du hormonspiral eller har opererat bort livmodern, så att mensen inte går att följa, kan läkaren däremot mäta FSH för att se om äggstockarna har slutat fungera.
Vad säger forskningen om flera års vallningar och hjärtat?
Vallningar är i sig ofarliga, men forskning tyder på att de kan säga något om hälsan på längre sikt. Flera metastudier har visat att frekventa och långvariga vallningar hänger ihop med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hos kvinnor under 60 år. Det betyder inte att vallningarna orsakar sjukdomen, men det är ett skäl att ta blodtryck, vikt och träning på allvar under de här åren.
När behöver du söka vård för värmevallningar?
Klimakteriet är en naturlig fas, men du behöver inte stå ut med besvär som tar över vardagen. Kontakta vårdcentralen eller en gynekologisk mottagning om:
- vallningarna eller svettningarna stör sömnen och arbetet
- du vill veta om hormonbehandling passar dig
- svettningarna är nya och kraftiga och du inte är i klimakterieåldern
- du har feber, går ner i vikt utan att försöka eller känner dig sjuk på andra sätt
- du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens
Barnmorskor kan ge råd om klimakteriebesvär, men det är en läkare som skriver ut hormonbehandling. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på var du ska vända dig.
