Ägglossning är den dag i menscykeln då ett moget ägg lossnar från äggstocken och vandrar ner i äggledaren, redo att befruktas av spermier om de finns på plats. Det är kroppens mest fertila punkt i hela cykeln, och kunskap om när den inträffar är central både för den som försöker bli gravid och för den som vill undvika det.
Ägglossningen styrs av ett samspel mellan hormoner, framför allt östrogen och luteiniserande hormon, förkortat LH, och sker normalt en gång per menscykel. Exakt när i cykeln det sker varierar dock kraftigt mellan olika kvinnor, och även mellan olika cykler hos samma person.
Vad händer i kroppen vid ägglossning?
Varje menscykel mognar normalt ett ägg i en av äggstockarna, styrt av stigande östrogennivåer under cykelns första hälft. När ägget är moget utlöser en snabb topp av luteiniserande hormon själva ägglossningen: ägget bryter sig loss från äggstockens follikel och sugs upp av äggledaren.
Där kan ägget befruktas av en spermie under det dygn det är livsdugligt. Sker ingen befruktning bryts ägget ner och förs ut med nästa mens. Efter ägglossningen tar progesteron över och förbereder livmoderns slemhinna för en eventuell graviditet, samtidigt som östrogennivån sjunker tillfälligt.
Hela förloppet styrs av samspelet mellan hjärnans hypofys och äggstockarna. Hypofysen skickar ut follikelstimulerande hormon som får flera äggblåsor att börja växa, men normalt är det bara en som blir dominant och når fram till ägglossning varje cykel. De övriga blåsorna tillbakabildas. Det är den dominanta follikelns snabbt stigande östrogenproduktion som till slut utlöser LH-toppen och därmed själva ägglossningen.
Vad påverkar när ägglossningen sker, och kan tidpunkten vara olika?
En vanlig tumregel är dag 14 i en cykel på 28 dagar, men det är bara ett genomsnitt. Cykellängden varierar mellan olika kvinnor, och ägglossningen infaller i praktiken ungefär två veckor innan nästa mens, oavsett hur lång eller kort resten av cykeln är.
Har du en kortare cykel, till exempel 24 dagar, sker ägglossningen tidigare, kring dag 10. Är cykeln 32 dagar lång sker den i stället närmare dag 18. Stress, sjukdom, resor och kraftig träning kan förskjuta tidpunkten från cykel till cykel, så den som vill veta exakt bör räkna på sitt eget mönster snarare än på ett fast datum.
Det är också vanligt att ägglossningen förskjuts några dagar från cykel till cykel även utan någon uppenbar orsak, särskilt hos yngre kvinnor vars cykler ännu inte har hittat ett fast mönster och hos kvinnor som närmar sig klimakteriet. Att föra dagbok över flera cykler i rad ger en betydligt säkrare bild än att bara utgå från ett enda genomsnitt.
Vanliga tecken på ägglossning: flytningar och andra symtom du kan känna av
Kroppen ger flera signaler kring ägglossningen, även om de kan vara olika tydliga hos olika personer. De vanligaste tecknen att vara uppmärksam på:
- Förändrade flytningar: blir klara, glansiga och tänjbara, ofta liknande rå äggvita, för att underlätta för spermier att ta sig fram
- Lätt höjd kroppstemperatur: stiger några tiondelar av en grad dagen efter ägglossning, till följd av progesteronet
- Mittsmärta: en molande eller stickande smärta i ena sidan av magen när ägget lossnar, ofta i några timmar upp till ett par dagar
- Ökad sexlust: många upplever en tydlig topp i lusten just kring de mest fertila dagarna
- Ömma bröst: kan förekomma till följd av hormonsvängningarna efter ägglossning
Ihållande eller kraftig smärta i samband med mensen eller ägglossningen ska däremot inte ignoreras. Liknande symtom kan bero på endometrios, en kronisk sjukdom där vävnad liknande livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och som är värd att utreda om besvären återkommer varje cykel.
Hur räknar du ut dina fertila dagar?
Det fertila fönstret räknas som ungefär fem dagar innan ägglossning plus själva ägglossningsdagen. Anledningen är att spermier kan överleva i livmodern och äggledarna i flera dagar, medan det lossnade ägget bara går att befrukta i ungefär ett dygn. Chansen till graviditet är som störst de två till tre dagarna närmast innan ägglossning.
Tre metoder används vanligen för att räkna ut när ägglossningen inträffar:
- Kalendermetoden: räkna cirka 14 dagar bakåt från nästa förväntade mens, eller använd en app som loggar cykelns längd över tid
- Ägglossningstest: mäter nivån av luteiniserande hormon i urinen och visar ett positivt resultat cirka ett till två dygn innan ägglossning
- Kroppstemperaturkurva: en daglig mätning av vilopulstemperaturen visar en tydlig höjning efter att ägglossningen redan har skett, vilket gör metoden bäst för att bekräfta i efterhand snarare än att förutsäga
Många kombinerar flytningarnas utseende med ett ägglossningstest för säkrast resultat, särskilt vid oregelbunden menscykel där kalendermetoden blir mindre tillförlitlig.
Vill du både bekräfta ägglossning i efterhand och förutsäga nästa fertila period lönar det sig att kombinera metoderna över flera cykler: ägglossningstestet fångar den korta tidsluckan innan ägglossning, medan temperaturkurvan bekräftar att den verkligen inträffat. Tillsammans byggs en tillförlitlig bild av det egna mönstret, vilket är särskilt värdefullt för den som har en cykel som varierar i längd.
Vad händer om ägget inte befruktas eller du blir gravid?
Befruktas inte ägget bryts det ner inom ett dygn, och kroppen går in i cykelns andra halva, lutealfasen. Progesteronet håller livmoderslemhinnan uppbyggd i ungefär 12 till 16 dagar. Sjunker hormonnivåerna utan att en befruktad äggcell har fäst i livmodern stöts slemhinnan ut, och nästa mens börjar.
Den här fasens längd är förhållandevis konstant hos de flesta, till skillnad från cykelns första hälft som kan variera betydligt mer i längd. Det gör lutealfasen till en av de mer pålitliga hållpunkterna när man i efterhand vill räkna ut när ägglossningen faktiskt inträffade en given cykel.
Kan man ha ägglossning utan att veta om det?
Ja, långt ifrån alla känner tydliga signaler varje cykel. Flytningar och mittsmärta kan vara subtila eller helt utebli en viss månad utan att det betyder något är fel. Kroppen kan ändå ha haft en fullt fungerande ägglossning, det märks bara inte lika tydligt utåt.
Den som vill ha ett säkrare svar än att bara känna efter bör därför luta sig mot mätbara metoder som ägglossningstest eller temperaturkurva i stället för att enbart förlita sig på kroppens egna signaler. Uteblir mensen helt under en längre period, eller upplever man ihållande oregelbundenhet, är det värt att prata med en barnmorska eller gynekolog för att utesluta bakomliggande orsaker till att ägglossningen inte sker som väntat.
