Struma betyder att sköldkörteln är förstorad. Förstoringen kan vara jämn över hela körteln eller bero på en eller flera knölar, och den säger i sig ingenting om orsaken. Många som har struma märker inga symtom alls, men eftersom tillståndet kan hänga ihop med för hög eller för låg ämnesomsättning ska det alltid utredas av en läkare.
Den goda nyheten är att struma sällan är farligt. De flesta förstoringar är godartade, och 1177 konstaterar att många med struma inte behöver någon behandling alls. Det viktiga är att ta reda på vad som ligger bakom.
Vad är struma och hur påverkar det kroppen?
Sköldkörteln, som på läkarspråk kallas tyreoidea, är en fjärilsformad körtel som sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet. Den bildar hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), som styr kroppens ämnesomsättning: hur cellerna omvandlar näring till energi, kroppstemperatur och puls. Körteln styrs i sin tur av hypofysen under hjärnan, som skickar ut hormonet TSH (tyreoideastimulerande hormon) när kroppen behöver mer sköldkörtelhormon.
När tyreoidea växer kallas det struma. Läkare delar in tillståndet på flera sätt:
| Indelning | Vad det innebär |
|---|---|
| Diffus struma | Hela körteln är jämnt förstorad, vanligt vid Graves sjukdom |
| Knölstruma (nodös struma) | En eller flera knölar gör körteln ojämn |
| Multinodös struma | Många knölar i samma körtel |
| Toxisk struma | Körteln eller knölarna bildar för mycket sköldkörtelhormon |
| Atoxisk struma | Hormonproduktionen är normal |
Förstoringen kan vara liten och knappt kännbar, men ibland har struman vuxit under lång tid och sträcker sig då ner under bröstbenet.
Vilka symtom ger struma?
Symtomen delas upp i två grupper: de som kommer av att körteln tar plats på halsen, och de som kommer av att hormonbalansen rubbas.
Tryck och svullnad på halsen
- En synlig svullnad eller knöl på halsens framsida, ibland i samma form som en fjäril
- En känsla av tryck eller en klump i halsen
- Svårt att svälja eller andas, eftersom körteln trycker mot luftstrupen eller matstrupen
- Obehag av polotröjor, slips, sjal eller en knäppt skjortkrage
- Heshet, om struman påverkar nerverna till stämbanden
Enligt Internetmedicin kan en struma som växer ner bakom bröstbenet ge andnöd i liggande eller vid ansträngning, och besvären misstolkas ibland som astma. Struma kan komma snabbt men växer oftast långsamt under flera år.
Symtom från rubbad hormonproduktion
Om sjukdomen bakom struman påverkar hormonproduktionen får du dessutom symtom från för hög eller för låg ämnesomsättning:
| Hypertyreos (för mycket sköldkörtelhormon) | Hypotyreos (för lite sköldkörtelhormon) |
|---|---|
| Hjärtklappning och hög puls | Trötthet och stort sömnbehov |
| Svettningar och värmeintolerans | Frusenhet |
| Viktnedgång trots normal aptit | Viktuppgång |
| Rastlöshet, oro och irritabilitet | Nedstämdhet och trögtänkthet |
| Lös mage och sömnsvårigheter | Förstoppning, torr hud och håravfall |
Många som har struma har dock helt normala hormonnivåer. Det är därför provtagning är en självklar del av utredningen.
Vanliga orsaker till struma
Struma är ett symtom, inte en egen sjukdom. Bakom förstoringen kan flera olika tillstånd ligga.
Knölstruma
Knölstruma är den vanligaste typen av struma i Sverige. Det bildas knölar i sköldkörteln, och körteln får ofta en oregelbunden form. Knölarna är områden som börjat producera hormon på egen hand, utan att styras av TSH. Oftast påverkas inte den totala hormonmängden, men ibland tillverkar knölarna för mycket. Det kallas toxisk knölstruma (toxisk multinodös struma) och är vanligare hos äldre personer.
Graves sjukdom
Graves sjukdom är den vanligaste orsaken till hypertyreos. Det är en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar (TRAK) som stimulerar sköldkörteln att växa och producera för mycket hormon. Sjukdomen kallas också giftstruma eller Basedows sjukdom, och hela körteln blir då ofta diffust förstorad. Hos en del ger Graves sjukdom även ögonbesvär, så kallad endokrin oftalmopati.
Hashimotos tyreoidit och andra inflammationer
Hashimotos tyreoidit är en kronisk inflammation i sköldkörteln och den vanligaste orsaken till hypotyreos. Immunförsvaret bildar antikroppar mot tyreoperoxidas (TPO-antikroppar) som gradvis skadar körteln. Det finns också kortvariga former av tyreoidit, till exempel tyst sköldkörtelinflammation där hormonhalten först stiger och efter en till två månader sjunker. Subakut tyreoidit orsakas sannolikt av virus och ger en öm, hård körtel, ont i halsen och ibland hög feber.
Jodbrist och för mycket jod
Sköldkörteln behöver jod för att kunna tillverka sina hormoner. Vid brist växer körteln för att fånga upp mer. Globalt sett är jodbrist den vanligaste orsaken till struma, och Internetmedicin uppger att mer än 1,5 miljarder människor bor i områden med jodbrist. I Sverige är det i dag ovanligt eftersom hushållssalt har joderats sedan 1936. Även ett för högt intag av jod, till exempel från algtillskott eller jodhaltiga läkemedel, kan orsaka struma.
Läkemedel, ärftlighet, cysta och tumörer
- Läkemedel: litium och amiodaron kan ge struma.
- Ärftlighet: sköldkörtelsjukdomar går ofta i släkten.
- Cysta: en vätskefylld blåsa i körteln, som kan växa snabbt om det blöder i den.
- Tumörer: de allra flesta är godartade, men i sällsynta fall beror struma på cancer i sköldkörteln.
Struma hos kvinnor: graviditet, efter förlossning och klimakteriet
Struma är ungefär fyra gånger vanligare hos kvinnor än hos män, och risken ökar med stigande ålder. Det beror till stor del på att de autoimmuna sjukdomarna Graves sjukdom och Hashimotos tyreoidit drabbar kvinnor betydligt oftare, och att båda gärna bryter ut efter en graviditet eller i klimakteriet.
Under graviditet behöver kroppen mer jod, och enligt 1177 är det något vanligare att få struma i puberteten och i samband med en graviditet. Efter förlossningen kan en del drabbas av postpartumtyreoidit, en inflammation i sköldkörteln som kan uppstå efter graviditet (även efter abort) och som ofta övergår i en fas med för lite hormon. Trötthet, nedstämdhet och viktförändringar efter förlossningen skylls lätt på sömnbrist, men om besvären håller i sig är det värt att kontrollera sköldkörteln med ett blodprov innan du till exempel börjar med träning efter förlossningen på allvar.
Även i förklimakteriet är det lätt att förväxla symtom. Värmevallningar, hjärtklappning, sömnproblem och humörsvängningar kan komma från sjunkande östrogen, men också från en sköldkörtel i obalans.
Utredning och diagnostik: så undersöks struma
Utredningen börjar oftast på vårdcentralen. Läkaren frågar om dina symtom och om nära släktingar har sjukdomar i sköldkörteln, känner på halsen och tar blodprover.
- Provtagning: TSH är basprovet. Lågt TSH tyder på hypertyreos och kompletteras med fritt T4 och vid behov fritt T3. Högt TSH talar för hypotyreos. Antikroppar som TPO och TRAK visar om en autoimmun sjukdom ligger bakom.
- Ultraljud: visar körtelns storlek och form, om det finns knölar och om struman trycker på luftstrupen. Datortomografi används om struman misstänks växa ner bakom bröstbenet.
- Nålbiopsi: en läkare tar celler från en knöl med en tunn nål under ultraljud. De flesta upplever det ungefär som ett vanligt blodprov. Cellerna undersöks i mikroskop för att utesluta cancer.
- Scintigrafi: vid lågt TSH kan en isotopundersökning visa om det är hela körteln eller enskilda knölar som överproducerar hormon.
Knölar i sköldkörteln är mycket vanliga. Med ultraljud hittar man förändringar hos ungefär hälften av befolkningen, och 5–10 procent har en knöl som går att känna med fingrarna. En mycket liten andel är elakartade.
Behandling och uppföljning av struma
Behandlingen styrs helt av orsaken och av vilka besvär struman ger. Struma som inte ger symtom, där hormonvärdena är normala och undersökningarna inte väcker misstanke om cancer, behöver bara följas upp.
| Situation | Vanlig behandling |
|---|---|
| Inga besvär, normala prover | Ingen behandling, uppföljning vid behov |
| Struman trycker på halsen, svårt att svälja eller andas | Kirurgi där hela eller delar av sköldkörteln tas bort |
| Misstanke om cancer | Kirurgi |
| Toxisk knölstruma | Radiojod eller kirurgi |
| Graves sjukdom | Tyreostatika, radiojod eller kirurgi |
| Hypotyreos, till exempel vid Hashimotos | Tabletter med sköldkörtelhormon (levotyroxin) |
| Återkommande cysta | Etanolbehandling eller dränage |
Kirurgi ger en snabb och definitiv minskning av struman. Tas hela sköldkörteln bort behöver du sedan ta sköldkörtelhormon resten av livet, och dosen ställs in efter regelbundna TSH-prover. Radiojod är jod med radioaktiv strålning som tas upp av sköldkörteln och krymper den överaktiva vävnaden. Vid en enstaka godartad knöl som ger lokala besvär kan även värmebehandling, så kallad radiofrekvensablation, bli aktuellt.
Vissa vill operera struman av utseendeskäl även när den inte är medicinskt nödvändig att åtgärda. Det är något du kan ta upp med din läkare.
Komplikationer och prognos
Prognosen vid godartad struma är mycket god. De vanligaste problemen är de som kommer av själva storleken: tryck mot luftstrupen och matstrupen, och i sällsynta fall påverkan på rösten. Obehandlad hypertyreos ökar på sikt risken för hjärtproblem som förmaksflimmer, vilket är ett skäl att inte vänta med utredningen.
Efter operation kan en del få heshet eller störningar i kalciumbalansen om bisköldkörtlarna påverkas. Sköldkörtelförbundet har information för den som lever utan sköldkörtel och för den som har drabbats av komplikationer efter kirurgi.
Kan man förebygga struma?
Eftersom struma kan ha så många orsaker går det inte alltid att förebygga. Men några saker minskar risken:
- Använd salt med jod. Många gourmetsalter saknar jod, så läs på förpackningen. Läs mer om hur mycket du behöver i vår genomgång av jod och bästa källorna.
- Ät varierat. Fisk, skaldjur, ägg och mejeriprodukter ger jod. Äter du vegankost eller undviker fisk och mjölk kan du behöva tillskott.
- Rök inte. Rökning ökar risken för sköldkörtelsjukdomar och kan förvärra Graves sjukdom.
- Var försiktig med algtillskott. De kan innehålla mycket höga halter jod.
- Berätta om din struma inför röntgen med kontrastmedel och när du får nya läkemedel.
Även andra näringsämnen spelar roll för sköldkörteln. Kroppen behöver till exempel selen för att omvandla T4 till det aktiva hormonet T3, men tillskott utöver vanlig kost har ingen bevisad effekt mot struma.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du märker en svullnad eller knöl på halsen, känner tryck i halsen eller får svårt att svälja. Ring 1177 om du vill ha råd om var du ska vända dig.
Sök vård skyndsamt om:
- struman växer snabbt
- du får svårt att andas eller blir hes utan förklaring
- du har ont i halsen, feber och en öm sköldkörtel
- du har hjärtklappning, kraftig viktnedgång eller tydliga symtom på hypertyreos
Bakgrund och epidemiologi: struma i Sverige förr och nu
Struma har en lång historia i Sverige. Carl von Linné beskrev tillståndet redan 1747, och i början av 1900-talet var struma vanligt i områden långt från havet. En nationell undersökning 1929 bekräftade så kallad endemisk struma i bland annat Dalarna, Gästrikland, mellersta Norrland och Småland, ett område som kom att kallas strumabältet. Där åt man lite havsfisk, och den vanligaste orsaken var jodbrist.
Sedan jodering av salt infördes 1936 har förekomsten minskat kraftigt, och Sverige räknas i dag som ett land med tillräckligt jodintag. Därför är det i dag andra orsaker, som knölstruma och autoimmuna sjukdomar, som står för de flesta fallen här.
