Sömnbrist betyder att du sover för lite i förhållande till vad din kropp behöver. De första tecknen är trötthet, sämre koncentration och kort stubin. En enstaka natt med lite sömn är ofarlig, men långvarig sömnbrist ökar risken för bland annat depression, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Kroppen återhämtar sig dock ofta snabbt, och många orsaker går att göra något åt.
Här går vi igenom symtomen, vad som händer i kroppen, varför så många kvinnor drabbas i vissa livsfaser och vad du kan göra själv.
Vad är sömnbrist?
Det finns ingen gräns i timmar som avgör om du har sömnbrist. Hur mycket sömn du behöver varierar från person till person och förändras genom livet. Bästa måttet är hur du fungerar: känner du dig någorlunda pigg en bit in på dagen och orkar med vardagen får du sannolikt tillräckligt med sömn.
Du kan få för lite sömn av två skäl. Antingen ger du dig inte tid att sova, till exempel för att du lägger dig sent och går upp tidigt. Eller så har du sömnproblem och ligger vaken trots att du vill sova. Skillnaden spelar roll, eftersom lösningen ser olika ut.
Symptom vid sömnbrist: så märker du att du sover för lite
Trötthet är det tydligaste tecknet, men sömnbrist märks också på andra sätt:
- sömnighet under dagen och svårt att hålla dig vaken på möten eller framför en film
- svårt att koncentrera dig, minnas och lära dig nya saker
- irritation, nedstämdhet och humörsvängningar
- huvudvärk, yrsel eller illamående
- ökad hunger och sötsug
- sämre reaktionsförmåga
Den sista punkten är allvarligare än den låter. Enligt Karolinska Institutet fungerar vi lika dåligt som under alkoholpåverkan när vi är riktigt sömniga. En bilförare som kämpar mot sömnen löper 25 procents risk att köra av vägen inom fem minuter. Är du så trött ska du inte köra bil.
Vad händer i kroppen vid sömnbrist?
När du sover sjunker puls och blodtryck, musklerna slappnar av och nivån av stresshormonet kortisol går ner. Hjärnan bearbetar dagens intryck, sparar minnen och rensar ut slaggprodukter, och kroppen får en skjuts av uppbyggande hormoner som tillväxthormon. Det mesta av detta sker i djupsömnen. Sover du för lite blir arbetet ogjort, och det syns på flera håll:
Hjärnan. Minne, beslutsförmåga och kognitiv förmåga försämras, och det blir svårare att reglera känslor.
Immunförsvaret. I en studie vid Karolinska Institutet med 36 friska försökspersoner hade de som sovit mindre än sju timmar natten före 30 procents sämre funktion hos NK-cellerna, en del av immunförsvaret. I ett amerikanskt försök med drygt 150 deltagare blev de som sov mindre än sju timmar per natt förkylda tre gånger så ofta som de som sov åtta timmar eller mer.
Aptit och vikt. Sömnbrist minskar mängden leptin, hormonet som reglerar aptiten. Du blir hungrigare och äter lättare sött. Samtidigt försämras bukspottkörtelns förmåga att utsöndra insulin, vilket ger högre blodsocker efter maten.
Långvarig sömnbrist: fysiska och psykiska följder
Enstaka nätter med lite sömn är vanligt och oftast inget att oroa sig för. Pågår bristen under lång tid förändras bilden.
Långvarig sömnbrist är kopplad till ökad risk för flera allvarliga sjukdomar: diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, övervikt och försämrat immunförsvar. Sömnstörningar har också samband med ansamling av proteinet beta-amyloid i hjärnan, en markör för Alzheimers sjukdom, enligt Hjärnfonden.
Även psykiska besvär hänger ihop med sömnen, och sambandet går åt båda håll. Sömnbrist kan ge ångest och depression, men ångest och nedstämdhet kan också ge sömnsvårigheter. Enligt UR:s program om sömn och depression är risken för depression mer än dubbelt så hög för den som har riktigt svårt att sova.
Hur lite du kan sova innan det blir farligt är inte känt. Det goda beskedet är att hälsoriskerna minskar när sömnen blir bättre. Oron kan i sig göra saken värre, så försök inte räkna varje förlorad timme.
Orsaker till sömnbrist och sömnproblem
Vanliga orsaker är:
- Stress och oro som gör att tankarna snurrar när du ska somna.
- Oregelbunden dygnsrytm: skiftarbete, jetlag eller stora skillnader i sovtider mellan vardag och helg.
- Vanor: koffein sent på dagen, alkohol, nikotin, skärmar på kvällen och sena måltider.
- Sovmiljön: ljud, ljus och för varmt sovrum.
- Kroppsliga besvär: smärta, sömnapné, restless legs, täta toalettbesök.
- Psykisk ohälsa, som ångest och depression, samt vissa läkemedel.
Alkohol lurar många. Du kan somna lättare, men sömnen blir ytligare och oroligare.
Sömnbrist som småbarnsförälder och i klimakteriet
Två livsfaser sticker ut för många kvinnor. Sista tiden av graviditeten och småbarnsåren ger ofta avbruten sömn, och enligt Lavendla upplever cirka 20 procent av alla föräldrar svåra sömnproblem. Sov när barnet sover om du kan, dela på nätterna om ni är två och sänk kraven på dig själv. I vår guide om återhämtning och sömn med små barn visar vi hur du anpassar träningen efter hur natten varit.
I klimakteriet stör hormonförändringarna sömnen, ofta genom nattsvettningar. Du vaknar av vallningar, och sömnen kan börja krångla redan under förklimakteriet. Sover du dåligt av de skälen är det värt att ta upp med läkare eller barnmorska, eftersom besvären ofta går att behandla.
Hur mycket sömn behöver du?
De flesta vuxna behöver ungefär 7 till 9 timmar per natt, enligt Kronans Apotek, medan Kry anger 6 till 9 timmar. Studier som Karolinska Institutet refererar till visar generellt ingen ökad risk för sjukdom bland dem som sover mellan 6 och 8,5 timmar. Risken var däremot högre hos dem som sov 5,5 timmar eller mindre och hos dem som sov mer än 8,5. Det finns också kortsovare som känner sig utvilade på under sex timmar utan att ha ökad risk.
Att vakna korta stunder är normalt. Även trötthet just när du vaknar säger lite, eftersom den kan bero på vilken sömnfas du väcks i.
Tre myter om sömnbrist
I Karolinska Institutets tidskrift Medicinsk Vetenskap reder sömnforskare ut tre vanliga missuppfattningar:
- “Det är farligt att sova mindre än sju timmar per natt.” Nej, behovet är individuellt.
- “Jag fungerar inte om jag inte får sova.” Sömnbrist försämrar din förmåga, men du är sällan helt ur spel och kan kompensera för lättare brist.
- “Jag måste vila eftersom jag inte kan sova på nätterna.” Tvärtom. Aktivitet och utevistelse under dagen gör dig sömnig lagom till kvällen.
Vad kan du göra själv för att sova bättre?
Börja med råden från 1177:
- Håll samma tid varje dag. Lägg dig och gå upp ungefär samtidigt, även om du sovit dåligt och även på helgen.
- Få dagsljus och rörelse. Fysisk aktivitet utomhus under dagtid ger bäst effekt på sömnen.
- Varva ner en timme före läggdags. Sänk belysningen och stäng av skärmar.
- Sluta med koffein i tid. Undvik kaffe, te, läsk och energidryck omkring sex timmar innan du ska sova.
- Sov svalt och mörkt. Runt 14 till 18 grader passar de flesta.
- Gå upp om du inte somnar. Ligger du vaken mer än en kvart, gör något stillsamt och gå tillbaka när du blir sömnig.
- Håll tuppluren kort. Max 15 minuter och före klockan 15, annars kan den påverka sömnen natten efter.
Du behöver sällan sova in allt du förlorat. Efter några dåliga nätter sover du oftast djupare, vilket förbättrar sömnkvaliteten utan att du behöver ligga kvar längre. Vet du inte vad som stör, för gärna sömndagbok i en till två veckor. Då brukar mönstret bli synligt.
När ska du söka vård och hjälp?
Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över trots att du ändrat dina vanor, eller om du är så trött att det påverkar vardagen. Du kan också ringa 1177 för rådgivning. Sök även hjälp om du ofta har svårt att hålla dig vaken under dagen eller får återkommande hjärtklappning.
Utredning och behandling av sömnproblem
Vid en utredning får du beskriva din livssituation och hur länge besvären pågått. Ibland behövs en kroppsundersökning eller prover för att utesluta fysiska orsaker.
Sover du dåligt minst tre nätter i veckan under minst tre månader, och fungerar sämre på dagen, kan det handla om insomni. Enligt Lavendla lider runt en miljon människor i Sverige av det. Vid större besvär är kognitiv beteendeterapi, KBT, en evidensbaserad behandling med sömndagbok, rutiner, stresshantering och ibland sömnrestriktion, där tiden i sängen tillfälligt begränsas. Sömnmedel kan hjälpa, men bör som regel bara användas under en kortare period för att bryta ett dåligt mönster.


